17 maj fyller Ludvig år-Lätt att komma ihåg på Norges nationaldag. Årets kalas slogs samman med Leijas (10 maj) kalas. Årets nyhet var nnnnn i papp fylld med godis. Den slogs sönder med stor iver. En stor pressening under fångade upp all godis.

17 maj fyller Ludvig år-Lätt att komma ihåg på Norges nationaldag. Årets kalas slogs samman med Leijas (10 maj) kalas. Årets nyhet var nnnnn i papp fylld med godis. Den slogs sönder med stor iver. En stor pressening under fångade upp all godis.

För att binda ihop trädgården med den mer vilda delen av tomten byggde vi en portal. En ros planterades på vardera sidan som förhoppningsvis skall bilda en grön och blommande portal till nästa sommar.

Efter att ha tagit ner flera stora träd fick vi en ny utsiktspunkt. Här 2 bilder från tidig vår. Den utökade kryddträdgården med sina pallkragar syns tydligt.

Och delar av lekparken.
Ja, det har blivit tradition att barnbarnen får en gemensam present någon gång under april/maj varje år. Och det skall finnas i lekparken strax söder om prästgården.
Så här började det, med en liten skreva.

Nyfikna blickar. Vad kan det vara?


Och en minut senare! Och i år blev det en plattform med hydda samt en ny gungställning.
Familjen Eiman köpte en begagnad studsmatta och den placerades på Prästgården.
Här syns alla 5 barnbarnen.
Som traditionen bjuder skall det vara påskjakt på påskafton. Helst utomhus om vädret tilåter och i år gick det. Lappar lägges på lämpliga ställen i trädgården, byggnader, växthus eller vad man nu har. På varje lapp står det en liten uppgift som alla barnen måste göra innan dom får leta efter nästa lapp. Vid sista stället ligger det någon form av godis och då är målet nått.

I avvaktan på att den riktiga vårvärmen skulle komma kan man exempelvis tvätta växthuset. Det gör vi i och för sig varje år, men i år tog vi även itur med de dubbelväggiga plastsidorna. De monterar ner en och en och sen prövade vi oss fram till en teknik som fungerade. Tunna trävidjor var bra att använda för att sticka in långt i kanalerna. På det sättet kunde vi ta ut mossa och alger.

Andra nödvändiga åtgärder är att röja i skog o mark, särskilt runt huset för att få in mer ljus. Grannen Karl-Olof hjälpte till. De största träden blev klyvna på plats.

Ett av träden var ruttet och föll inte på det viset som vi planerat. Det föll så olyckligt att strömledningen revs ner. Och inte nog med det, fyrhjulingen som användes vid tillfället gick sedan inte att starta. Så den står där i skogsbacken.

Med bara 4 hönor kvar och en tupp som inte gjorde jobbet, beslutade vi oss för att göra oss av med Kinda hönorna och satsa på en ny ras. Efter mycket studerande och letande kom vi fram till att vi ville ha Hedemorahöns. Först hittade vi inga som var till salu, tiden gick men sen fick vi napp på nära håll efter ett tips från en bekants bekant, om att det fanns några till salu i Spekeröd. Full fart med att renovera hönsgården, tvätta hönshuset och förbereda för hämtning av Hedemora hönsen.

Stålnät med små rutor inhandlades och monterades så att det skulle bli säkert för grävande rävar.
Och så här ser våra Hedemorahöns ut. De var ca. 12 månader gamlanär vi hämtade dom. Vi räkande med att de skulle börja värpa direkt och att en första ruvningsomgång skulle kunna komma fram innan sommaren.

Det blev mycket äpple i år, så för att kunna ta hand om allt köpte vi en fruktpress.
Första momentet är tvätt, därefter krossade vi de oskalade äpplena med assistenten. Vi använde våra 25l jäshinkar för att samla upp. Det blev lite för tufft för den lilla rivtillsatsen så den gick sönder. ( Vi får helt enkelt jaga en fruktpress) Slutligen hällde vi allt äppelkross i pressbehållaren.
God must, trots att de äpplen som vi använt igentligen är vinteräpplen.

Bredband med wifi har varit ett problem i prästgården allt sedan vi flyttade in. Vi – dvs. Mikael och Kjell- har testat med diverse förstärkare och repeaters men inte fått till en helt bra lösning. Bredbandet med tillhörande router står i rummet nästan längst söder ut i huset och huset är 25m långt med flera tjocka timmerväggar. Det är förmodligen det som är problemet. Till sist tröttnade vi – framförallt Mikael o Kerstin som ofta fick höra att det inte gick att kommunicera från kontoret. Mikael inhandlade 100m kabel och div. kontakter, så en dag i september drog vi kabel inne såväl som ute. Tjocka väggar gjorde att det tog lite tid och vi fick turas om att borra, för det var tungt. Så här såg det ut när vi skulle skapa en genomföring.

Men oj vad bra det gick sen när kabel och kontakter kom på plats. Snabbt internet!
Balkongdörren på andra våningen har varit risig en längre tid och dessutom utgjort en viss risk genom dess enkla konstruktion. Vi hittade efter ett tags letande en dörr som förmodligen skulle passa. Men det är alltid en risk med gamla hus, det är svårt att förrutse vad som döljs under lister och annat. I slutet av sommaren var vädret stabilt ett par dagar, så det var bara att sätta igång. 
En halv dags arbete och 2 dagars finlir med bla. målning och det var klart med nytt lås och allt.
