Så var det dax att förnya våra höns. Efter 3-4 år har de flesta av våra hönor- av blandras- slutat att värpa. Vi har gjort försök med äggkläckningsmaskinen- för att förnya beståndet- men utan resultat. Därför beslutade vi oss för att återigen pröva en lantras. Denna gången blev det Gotlandshöns. Enligt flera hönsägare till denna rasen är de ruvningsvilliga och att det gärna blir fler kycklingar. Bra, vi får se till hösten.
Efter att ha möblerat om lite i salen och monterat några bord, tagit upp stolar från källaren , etc. blev det så dax för att fira Karins 75 årsdag. Ca. 44 personer fick plats i salen.
Leija höll på ganska länge med att garnera tårtorna och det blev riktigt fint. Flera smaker blev det också. Väldigt goda!
Under ommålningsperioden blev det regn under någon dag och då passade vi på att bygga om 2 gamla garderober. Först fick vi tömma och sätta upp tillfälliga ställningar för alla kläder. Ut med gammalt golv och masonit på väggarna. Och bakom fanns – som så många gånger på prästgården- spontade brädor.
Lite snickeri och målning så var det dax för att lägga och hänga tillbaks. En nöjd hustru som fått sin alldeles egna garderob.
Efter 14-15 år är det dax att måla om huset. Vi började med att ta ner vinrankan på södersidan. Först lite försiktigt, men vartefter insåg vi att det är lika bra att ta bort den helt. Vi hinner ändå inte ta var på eventuella druvor-om det blev några kvar efter koltrastarna .
Vi insåg dessutom att vi inte skulle orka med att måla hela huset själva. Bokning av skylift och målare blev första steget, därefter köp av flera provburkar med färg. Till slut kunde vi enas att byta från demigul till antikgul.
Tvätt, skrapning och grundmålning tog bara ett par dagar med hjälp av målaren och en skylift. (På höger i bilden syns lite av provmålningen och man kan också se den ursprungliga röda falufärgen komma fram här och var. )
Vi passade på att spruta algborttagningsmedel när vi ändå hade tillgång till en skylift. ( Det är målaren som syns på bilden).
Ibland blev det stege för att komma åt ordentligt. På norrsidan räckte inte den skylift som vi först hyrt- som nådde 9,5 m- så Kjell fick åka och byta till en större modell som klarade 11,5 m.
På södersidan tog vi ner hela systemet med stuprör och rännor för att lättare komma åt. Vi målade om de delar som var hela men vi köpte nya rännkrokar.
Så här blev resultatet till slut.
Sen blev det en hel del efterarbete, såsom att byta ut delar som var dåliga, röja upp och laga gräsmattan som blev illa åtgången av den tunga skyliften. Bilden nedan visar nordöstra väggen där en vattbräda behövdes byta. Man kan också se lagningen från förra gången vi målade om då en mycket större del fick bytas ut.Den gången löstes det med att bara byta ut de nedersta delarna och insättning av ett överbleck. Denna delen av huset syns inte bakom alla syrener.
En bekant från Jörlanda kom och hjälpte oss att ta ner diverse träd. Det blev 2 stora lass.
Och det blev mycket grenar och ris över, så vi fick helt enkelt köpa en stor 4-takts flismaskin. Det som är bra med den är att den går att hänga på fyrhjulingen så att man kan dra iväg upp i skogen och flisa på plats. Upp till diameter 9 cm går bra.
I Kungälvs kommun är det inte längre tillåtet att använda 3-kammarbrunn, så det blev relativt bråttom med att skaffa en ny anläggning. Eftersom huset och den närmaste omgivningen ligger på berg eller där berget ligger relativt grunt medförde det begränsningar i vilka system som vi kunde skaffa. Valet föll på ett biobäddsystem ( Fann). Det finns inga ritningar som visar var olika avlopp och ledningar går utanför husgrunden. En del har vi lärt oss genom åren när olika arbeten har utförts. Vi köpte hela entreprenaden, bl.a. med tanke på osäkerhetsfaktorerna med djup och rör/kabelförläggning.
Mitt jobb blev att följa arbetet och visa var de kända rören och elkablarna gick. Vartefter fick jag dokumentera nya rör och ledningar. Det blev många och lite rörigt (häpp).
För att jämna ut och fylla efter grävningarna kom ett lass med sand och grus. Och det är inte vår lastbil.
Gräsmattan ”växer in” ca. 1 dm på varje sida per år, så det gäller att hålla vägen farbar. 75 m långt snöre spännes där den nya kanten skall vara. Med ett kantjärn som sättes på åkgräsklipparen kan man skära något så när rakt. Därefter en spade och skyffla upp grässvålen. Så här kan det se.
I april beställde Kjell ett växthus för placering mot vägg. Projektet blev både större, längre och svårare än beräknat. Fast det är ju inte en nyhet när det gäller projekt på prästgården. Här följer i steg en kort redogörelse.
Först behövde jag flytta på kycklinghuset och kompostlådan. Därefter mätning och grävning för grunden. När väl stommen till växthuset var monterat (med hjälp av Kerstin o Mikael) provades huset på plats. Överraskning 1: jag hade inte räknat med att takfönstret skulle sitta längst upp mot taket. Det visade sig att stuprännan för uthuset tog emot. Grunden fick flyttas ut – mer grävning alltså- och ett ”liv” fick byggas till för att växthuset skulle komma ut 35 cm frän väggen. Det stora växthuset fick bli en temporär snickarverkstad.
För att få plats med växthuset under taket på uthuset var vi tvungna att sänka marknivån med 30 cm. Detta innebar grävning och transport av ca. 3 m3 jord. Det tog lite mer än en eftermiddag. Tur att vädret var varm och soligt under denna tid.
Överraskning 2: I marken fanns en gammal grund från ett tidigt bygge av ett uthus. Det blev till att beställa nya bergborr och stenkilar. Många borrhål och stenar blev det.
Efter målning av husvägg och montering av glas så var det klart. I stället för 7,8 m2 blev det färdiga växthuset 10 m2 p.g.a.. av utflyttningen från väggen.
Därefter borttag av rabatt längs det stora växthuset, utflyttning av hönsgården med nya stolpar och hönsnät, ihopsättning av kycklinghuset, så blev det klart – några veckor efter start.
En kall och snörik period blev det. Men för det mesta var det en mild vinter. Under stora delar av januari, februari och mars kunde man arbeta i trädgården. Bl.a. flyttades 10 blåbärsbuskar till nytt ställe. Men när det väl kom snö så blev det vackert.
Och ljuset började så sakteliga komma tillbaks. En kväll i mars sett ut åt väster från prästgården.
Vad kan en bild från ett diskbänksskåp berätta?
11 december, efter några dagars sträng kyla så frös kallvattnet till kökskranen. Flera dagars försök att tina upp med hjälp av en varmluftspistol hjälpte inte. Förutom risken att vi skulle få en vattenläcka blev konsekvensen att det inte gick att köra diskmaskinen. Lagom roligt. Till slut blev Kjell tvungen att såga upp ett hål under diskbänken, genom skåpet och golvet. Då kände man att det strömmande kall luft under golvet från yttermuren. Grunden är en stensatt mur och golvet-under det lagda brädgolvet- utgörs av en fyllningen är sand, jord och annat. I söder är fyllningen 0,5 m tjock och ökar sedan mot norr för att i andra ändan av huset vara 2m tjock.
Tillbaks till köket, mer isolering mot yttermuren och täta där det gick att komma åt. Vi provade att spola lite då och då och ca, 12 timmar senare väste det till och kallvattnet kom.
