Solberga Prästgård

I april beställde Kjell ett växthus för placering mot vägg. Projektet blev både större, längre och svårare än beräknat. Fast det är ju inte en nyhet när det gäller projekt på prästgården. Här följer i steg en kort redogörelse.

Först behövde jag flytta på kycklinghuset och kompostlådan. Därefter mätning och grävning för grunden. När väl stommen till växthuset var monterat (med hjälp av Kerstin o Mikael) provades huset på plats. Överraskning 1: jag hade inte räknat med att takfönstret skulle sitta längst upp mot taket. Det visade sig att stuprännan för uthuset tog emot. Grunden fick flyttas ut – mer grävning alltså- och ett ”liv” fick byggas till för att växthuset skulle komma ut 35 cm frän väggen. Det stora växthuset fick bli en temporär snickarverkstad.

För att få plats med växthuset under taket på uthuset var vi tvungna att sänka marknivån med 30 cm. Detta innebar grävning och transport av ca. 3 m3 jord. Det tog lite mer än en eftermiddag. Tur att vädret var varm och soligt under denna tid.

Överraskning 2: I marken fanns en gammal grund från ett tidigt bygge av ett uthus. Det blev till att beställa nya bergborr och stenkilar. Många borrhål och stenar blev det.
Efter målning av husvägg och montering av glas så var det klart. I stället för 7,8 m2 blev det färdiga växthuset 10 m2 p.g.a.. av utflyttningen från väggen.

Därefter borttag av rabatt längs det stora växthuset, utflyttning av hönsgården med nya stolpar och hönsnät, ihopsättning av kycklinghuset, så blev det klart – några veckor efter start.

En kall och snörik period blev det. Men för det mesta var det en mild vinter. Under stora delar av januari, februari och mars kunde man arbeta i trädgården. Bl.a. flyttades 10 blåbärsbuskar till nytt ställe. Men när det väl kom snö så blev det vackert.

Och ljuset började så sakteliga komma tillbaks. En kväll i mars sett ut åt väster från prästgården.

Vad kan en bild från ett diskbänksskåp berätta?

11 december, efter några dagars sträng kyla så frös kallvattnet till kökskranen. Flera dagars försök att tina upp med hjälp av en varmluftspistol hjälpte inte. Förutom risken att vi skulle få en vattenläcka blev konsekvensen att det inte gick att köra diskmaskinen. Lagom roligt. Till slut blev Kjell tvungen att såga upp ett hål under diskbänken, genom skåpet och golvet. Då kände man att det strömmande kall luft under golvet från yttermuren. Grunden är en stensatt mur och golvet-under det lagda brädgolvet- utgörs av en fyllningen är sand, jord och annat. I söder är fyllningen 0,5 m tjock och ökar sedan mot norr för att i andra ändan av huset vara 2m tjock.
Tillbaks till köket, mer isolering mot yttermuren och täta där det gick att komma åt. Vi provade att spola lite då och då och ca, 12 timmar senare väste det till och kallvattnet kom.

Under några dagar var Ludvig o Leija på prästgården för att ”praktisera”. Här övar Leija att köra gräsklipparen med gräsuppsamlaren.

Vid ett annat tillfälle var Albin på besök och prövade grästrimning.

För att råda bot på en igenväxt damm köpte vi en reningsanläggning. Vi valde en som klarar 90.000 liter. Efter en del funderande och knep blev filteranläggningen monterad.

Sedan behövdes lite hjälp med isättning.

Inför sommaren skall bikuporna inspekteras. Båda samhällena har övervintrat och det ser bra ut.

Och på tal om att det ser bra ut måste vi visa några bilder på fruktträd under maj månad.

I samband med en resa till skåne inhandlade Kerstin o Mikael några ovanliga växter. Efter att ha planterat träden på varma platser uppdaterades vår växtlista (under fliken Växter under prästgårdsbilden överst på bloggen)

Vintern är utmärkt för arbete i snickarverkstaden, men ibland måste man städa och sortera.

Och verkstaden har branddörr i metall och ett utmärkt lås.
Lite snickeriarbete efter städningen resulterade bla. i några målade märkskyltar till odlingslådorna.

Och på plats. I bild ses också säckar med hästgödsel som vi fått av en bekant.

I skrivande stund har vi kommit till bokstaven K, men fler behövs. Den främsta anledningen till märkningen är att vi vill plantera med växtföljd i beaktande.

Sist ut bland alla våra frukter och bär blev mandel

För dom som inte skördat mandel någon gång kan vi upplysa att den mogna frukten, som har en mjukt höljde- spricker upp när den är mogen. Sen är det en hård nöt som innehåller själva mandeln. Och för att komma åt mandeln måste man knäcka eller banka sönder nötet. Nöten är väldigt hård. Kjell gjorde en primitiv men effektiv mandelknäckare genom att skruva fast två små brädor som ett V. Genom att ”klämma” fast nötet gick det enkelt att med hammare slå sönder nöten.

och allra sist ut blev det skörd av Kiwi, dvs. minikiwi, som är lite större än ett krusbär.

och av kiwin gjorde vi marmelad

Lite innan det var dax att skörda honung upptäckte vi att det fanns ett getingbo inne i bikupan. Med stor möda och viss risk för att bli stucken tog Kjell bort det med mekaniska hjälpmedel och en stor flugsmälla. Bina gjorde allt för att skydda sitt samhälle.

Men så småningom blev det klart och tid för att åka iväg till biodlarföreningen och slunga honung. Första momentet är att ta bort täckvax.

Och efter ett tag kommer belöningen.

När barn och barnbarn kom till Kjells födelsedag presenterades årets nya lekattraktion. En klättervägg- med 2 svårighetsgrader- och en klätterställning ihopkopplad med den gamla bergsgrottan.

Först ut att skörda är hallon. Vi plockar nästan varje dag. Näst i tur blev det surkörsbär och i år blev det relativt mycket. Vi gjorde marmelad och körsbärsvin.

Och sen håller skördearbetet på hela sommaren och hösten. Se senare inlägg.
Projektarbeten fortsätter med ett nytt garagetält. I takt med att fler maskiner och hjälpmedel inköps måste vi skapa plats för vinterförvaring. Det gamla tog bort.

Ny kulvertering av diket samt 20-talet skottkärror med jord, grus och sand behövdes för att fylla upp och skapa en större plats. Det nya garagetältet mäter 360 x 600 cm. Ny plats för buskar och grenar som skall flisas anordnades bredvis tältet och bakom den (dolt) blev det en ny plats för flisning.

Och så blev det en ny ”plåtlåda”, dvs. ett ställe där vi samlar buskar och träd för att underlätta gräsklippning och rensningsarbetet. Under sommaren fick vi äntligen tag på 1,5 mm plåt som var tillskuren i 25 cm breda och 250 cm långa bitar. Totalt köpte vi 65 m, bra att ha för framtida projekt. Det går alldeles utmärkt att klippa till en kort bit plåt och sätta bakom skarvarna och poppnita ihop.

Och som förberedelse inför den stora sylt och marmelad säsongen städade vi i matkällaren.

Det första riktiga projektet i sommar blev en pergola. Så här såg det ut innan:

Och nu:

100 m grusväg och 400m2 grusplan är mycket att sköta. Därför inhandlade vi en grusharv. Ingrid hjälpte till med monteringen, hon är ju mekanikingenjör.

Den blev såhär med tyngder på , när den hänger bak fyrhjulingen:

Och resultatet syns nedan. På bilden syns också vår nya rondell med en diameter på 3 m, som blev klar strax för jul 2020. Det var ju en väldigt varm december, så man får passa på. Lavendel och andra blommor sattes dock senare under våren.

Kjell har under några vintrar ägnat sig åt att leta efter kartor och andra historiska dokument som kan beskriva något om den tidiga historien om Solberga prästgård. Är den nuvarande prästgården, som är byggd 1787, den 3:e eller den 2:a i ordning? Detta och mycket mer kommer successivt att finnas under fliken historia. Här ett första smakprov:

Datum för Biskop Jens Nilssöns besök i Soleberg/Solberg/Solberig och Krogstad. Baserat på Jens Nilssöns visitationsböcker 1574-1597, faksimilupplaga baserad på 1885 års upplaga. (kursiverad text är mina tillägg)

17 augusti 1576 ”Til Soleberg”

19-20 maij 1580 ”till Solberig 19 maij”

2 juni 1584 ”till Solberig”

7 januari 1586  blev Niels Bagge mördad av länsman Jon Hansson.

8 februari 1586 blev herr Arne mördad av skottar och prästgården bränd  ( nedbränd?)

7 julij 1587 ”bleff Niels Bagge, som var sogneprest i Krogstad, ihielslagen aff en leensmand som hed  ”Jon Hansson.” . (ref: 1 sid. 51)

18 julij 1587 ”Til Solberg. Vden for praestegard, der ere de skaatter stegled, som myrde och brende her Arne, sogneprest i Solberg”. (Ref: 1 sid 51) I oust sudoust fra prestegaarden 1/2 parten aff en ½ fiering liggit it lidet höjt berg, kallis Skredebergit, der staar de 2 Skotter som myrde salig her Arne paa Solberg. Paa 8 stegell, thj de bleffue parterit vdj 8 parter.”
”Samme dag den 25. Martij efferrat bispen vaar kommen til Solberg bleff der it quindfolch halshugget met en bredöxe paa forschne.” (ref: 1 sid 173)

25 – 27 martij 1594  ”til prestegaarden som kallis Kolstorp oc er rettelige vel bygdt”. Skriver om 2 skottar som steglas för att de mördat herr Arne. Samma dag som biskopen kom blev en kvinna halshuggen på Skredeberg med en bredyxa för att hon tagit livet av sitt barn. (Ref 1: sid 173)

28 juli 1597 Solberg prestegaardt

Om det är någon som undrar varför jag tagit med mordet på Niels Bagge ovan, så är svaret tvådelat. Sonsonen Fredrik Bagge blev kyrkoherde i Solberga. Kyrkoherden hade en bror Lars Bagge och det är en anfader till Karin på hennes mammas sida.

När det sen gäller vad som hände runt mordet av herr Arne och prästgårdsbranden 1586 så är det intressant att jämföra de olika källorna. Mer om detta kommer under historia fliken.

Sedan tidigt i år har det varit problem med avloppet från toan på BV. Efter visst förberedelsearbete av Kjell kom så vår rörmokare för att borra igenom 2 väggar och dra nytt avlopp. Det gamla gjutjärnsröret fick knäckas med den stora släggan och det i ett trångt utrymme under halltrappan (under den gamla verandan) Med en temporär genomföring till avloppsbrunnen fick vi igång avloppet.

Efter det kan det vara fint att få se hur det såg ut vid dammen.

Första titten i bikupan i april blev inte så rolig. Våra 2 bisamhällen hade dött. Mat fanns så det kan ha varit att samhällena var för svaga. Kanske av varoa angrepp.

Men roligare blev det med en ny kull kycklingar i maj, som vi drog fram med hjälp av vår kläckningsmaskin.

Och vilken blomning det blev i år. Här några bilder från Maglemer trädet.

Relativt tidig och varm vår inspirerade Kjell att bygga ett lite plast-växthus (2,70×3,80) utav en slaktad studsmatta och överbliven byggplast. Med några rejäla plankor från Dalsland så blev det också några växtbäddar.

Soliga dagar ger fin kvällssol. Här i mitten av mars:

Under 2 veckor var det runt 20 grader kallt. Dammen frös och det kom snö. Då kan man göra mycket:

Att köra fyrhjuling i skogen när det är mycket snö, det är kul. Svärsöner och barnbarn prövade på.

Det blev mycket annorlunda höst, lucia och jul 2020 på grund av restriktionerna med COVID-19. för att ändå kunna träffa barn och barnbarn fick vi arrangera lite annorlunda. I November hade vi en träff ute som avslutades med en middag. Karin o Kjell åt själva i köket och de övriga åt i bakstugan. På bilden ser man morfar Kjell titta fram utanför fönstret.

På luciadagen blev det överraskning när det plötsligt knackade på dörren.

Och julafton blev det julklappsjakt med 6 stationer i trädgården. Jakten avslutades med att linbanan kom med en säck full med julklappar. Julklappsöppning utanför uthuset:

Det stora kastanjeträdet – planterat av prosten Ringius 1899- är förvisso vackert men det blir så mycket kastanjer att ta hand om på hösten. Ett sätt är att kratta upp så mycket man orkar på grusplanen och sen köra med kastanjeseparatorn. Så här:

Eller så köper man en löv och gräsuppsamlare och hoppas på att det också går att samla upp kastanjer. Och det gick förvånansvärt bra!

Och så några höstbilder: Från dammen och från sovrumsfönstret ut mot ”ädelträdsparken”.

Med tryckluft gick det relativt fort att måla den grova husgrunden. Man fick bara se till att färgen späddes tillräckligt mycket så att färgen inte fastnade i munstycket. Det tog några påfyllningar innan det blev bra.

Efter att ha tvättad hela gaveln och lagat lite på grunden …

..så blev det ganska bra resultat. Bra med lite verktyg och tillbehör såsom 5 m borste, förlängningsbart spolrör till högtryckstvätten. Nästan hela väggen kunde då nås från marken, men inte allra längst upp (10m), så där fick vi öppna vindsfönstret och tvättade där ifrån. Uppifrån och ner alltså.

Kall vår och torr sommar resulterade i en svag skörd. Två frukter blev dock bra, på Maglemer äppleträdet fick vi flera hundra kilo, i växthuset fick vi riklig skörd med vindruvor.

En utveckling av fruktkvarnen med en ställning underlättade arbetet med att pressa äpplemust.

Och vissa dagar blev det lite trångt i bak-/vin-/honungs-stugan.

När vi firade Kjells födelsedag passade vi på att pressa must i stor skala.

._

Sedan läge har vi funderat på hur vi skulle laga den söndriga husgrunden och i så fall vilken färg vi skulle ha. Arbetet började med att mura och laga. Ibland var det så stora stycken – av gammal rappning som ramlat av- att lite stöttning fick användas för att få det hela att sitta kvar.

Sen behöver ju murningen tid för att torka så det blev vissa parallella aktiviteter.

Uthuset fick sig också en omgång. Först borstade vi av all lös färg (läs falufärg) sedan tvättning, därefter målning av vindskivor, fönster, dörrar och sist fasaden. Och så fint blev det.

Och ytterligare ett projekt var att laga och måla staketet på trampen vid köksingången. En hel del brädor fick bytas ut innan målningen kunde genomföras. Så nu skall det stå sig ett par år.

Corona gjorde allt lite besvärligare när det gällde att träffa barn och barnbarn under sommaren. Men ute gick ju bra, så vi fick en ide att barnbarnen skulle tälta på tomten. Så upp på vinden för att leta efter några tält. Vi har några olika storlekar. Kjell monterade upp några för att se om de skulle fungera.

Och kan man tänka sig alla 5 barnbarnen ville pröva detta.

För säkerhets skull skulle Ingrid också sova med barnen i det stora tältet. Mormor o morfar stod för maten- som lagades inne i köket – och som serverades på altanen.

När den värsta värmeböljan var över blev det lite fart på några olika projekt.
Eftersom det varit torka en längre tid hade vattennivån i dammen sjunkit ordentligt. Bra att passa på att gräva ur och gräva ut. Vintern innan tog vi bort en del träd runt dammen, så förhoppningsvis skall det bli mindre löv i dammen framöver.

Och jorden – mest förmultnade löv- fick köras bort. Det blev några vändor med traktorn.

Dax att fylla på med guldfiskar. Vattensnok, häger och annat djurliv i dammen reducerar guldfiskarna vartefter. Så det krävs påfyllning lite då och då.

Bra rosår, så här såg det ut i juli.

Corona-sommaren 2020 då får man ha kalas utomhus. Här är det Kristina som vi firar.

Första gången som kycklingarna är ute. Tur att vi har stängt av med ett nät till hönorna och tuppen. Men nyfikna var dom.

Tre veckor efter att de första kycklingarna var kläckta var det dax för nästa kull. Denna gång en svart kyckling och den härstammar från Hedemora hönsen – som vi tog bort för några veckor sedan.

Det nya med den här bikupan är att den har en djup botten. Tanken är att det skall bli mer plats för bina när de går i klot under vintern. På övrig tid kan man skjuta in en skiva för att kunna mäta varroa nedfall.

Och på tal om bin, så blev det en fantastik hallonskörd under juni o juli.

För att skapa en trygg tillvaro för de nykläckta kycklingarna snickrade Kjell ihop ett liten hus av div. återvunnet material. Platsen valdes i ena hörnet av den befintliga hönsgården. På det sättet kommer man åt för att ge vatten och mat samt att det blir lättare att städa ( dörren till vänster på utsidan av hönsgården). Samtidigt som det lågt placerade fönstret kan öppnas och använda som ut/ingång för kycklingarna. Ytterligare en fördel blir att den delen av hönsgården enkelt kan stängas av med ett befintligt nät. Det kommer framförallt att bli aktuellt när kycklingarna har blivit lite större och behöver komma ut.

Traditionsenligt firade vi midsommar med barn, svärsöner och barnbarn, men i år fick ”gamlingarna” avstå dansen. Och när det blev dax för mat fick Karin o Kjell sitta vid eget bord. Och de övriga fick sitta i bakstugan när regnet kom.

Nu har vi haft 2 raser av lantrashöns men ingen av dem gav några kycklingar trots ihärdiga ruvningsinsatser av hönorna. Kanske tupparna inte var fertila? Hur som helst, för att kunna få nya kycklingar mer kontinuerligt, dvs. inte byta ut alla vartannat år, bestämde vi oss för att köpa en kläckmaskin.

Ovan syns maskinen laddad med 10 ägg. 22 dagar senare: 4 nykläckta som vi de första 10 dagarna håller i en låda i tvättstugan. Med värmelampa, det är det som gör det rödaktiga skenet.

Alla fruktträd blommade rikligt, men en kall och blåsig period gjorde att de träd o buskar som blommade tidigt inte blev befruktade. Kallt o blås är inget bina gillar, så de var helt enkelt inte ute och flög. Men ett äppleträd såg väldigt fint ut, men vi får väl se till hösten om det blir något eller inte.

Hyggligt varm vår i mars och april gjorde att man kunde röja en del i omgivningen. Med några ton grus blir det riktigt fint.

Under vintern är det kul att kunna jobba lite med diverse projekt. På bilden syns gamla askbrädor från farfars skog. Av dom gjorde Kjell hyllplan.