Om Solberga prästgård.

Inledning

Detta är historien om Solberga prästgård i Solberga socken i södra Bohuslän. Området har historiskt benämnts som Inlands härad. Syftet med detta dokument är i första hand att dokumentera hur dom såg ut och var de olika prästgårdarna låg. Många andra har skrivit om prästgården men då som platsen där prästen Herr Arne blev mördad. Min utgångspunkt har varit samtida dokument, kartor samt byggtekniska detaljer i den nuvarande prästgården (byggd 1787). Litteratur och dokument som baseras på sägner, t.ex. i Prosten Johan Oedmans bok (1746), Axel Holmberg (1846) mfl. finns med bara som en slags fond till alla berättelser om mordet på herr Arne. Den mest kända berättelsen är Selma Lagerlöfs ”Herr Arnes pengar” från 1904. Där ser man många likheter mellan Oedmans berättelse.

Dokumentation från Biskop Jens Nilssøns ”Visitats-bøger og Reiseoptegnelser 1574–97” utgör den viktigaste källan när det gäller den första och andra prästgården. Och orsaken till det är att den är samtida och biskopen med skrivare har verkligen besökt Solberga bygden, speciellt prästgården och det många gånger. De handskrivna reseskildringarna blev utgivna av professor Yngve Nielsen 1885. Det finns ytterligare en samtida dokument Johannes Petri handskrifter där bl.a. mordet på Herr Arne 1586 beskrives, men det förefaller vara så att Petri inte varit på plats och i beskrivningen av händelsen nämns inte Herr Arne eller prästgården vid namn. Vid slutet av 1500 talet förekom flera mord och det kom den danske kungen kännedom och han skrev ett brev om denna orostid.
Ett annat mord som också omnämndes och som skedde samma år som herr Arnes är mordet på kyrkoherden Niels Bagge, som var sogneprest i Krogstad.
I dokumentationen som följer finns det 2 intressanta kopplingar till oss och prästgården. Solberga prästgård köptes av Karin och Kjell Andersson 2007. 

Solberga

Bohuslän kristnades från 995 och några år framåt. I tidig norsk administration indelades Bohuslän norra del i ranafylke och södra – i vilken Solberga ingår- i Älvsyssel. Från 1100 talet lydde Bohuslän under Vikens biskop- med säte i Oslo. 2 pastorat indelades enl. den administrativa indelningen.
1536 infördes ny kyrkoordning- den Lutheranska. När Biskop Jens Nillsön gjorde sina visitationsresor i Bohus i slutet av 1500-talet fanns inga rester av katolismen kvar.
1528 hade Solberga 65 invånare.
Under kriget 1611-1613 mellan Danmark och Sverige i det s.k. ”braendefeiden” brändes merparten av alla gårdar i Kareby, Romelanda, Solberga och Jörlanda.
1749 hade Solberga 1749 invånare. 1787 byggdes Solberga prästgård.
Det finns några olika tolkningar vad namnet Solberga betyder. I flera olika dokument skriver man att det troligen kommer av ”det solbelysta berget”- och syftar då förmodligen på Brattön ”blåkulla”- och anger att det kommer ifrån en soldyrkan..

Holmbergs beskriftning från 1887 nämnes de största hemman i socknen. Prästgården- på Kållstorp- utgör den största, 1 mantal och utsår 32 tunnor. (Ett mantal, eller hemmantal, var en kameral taxeringsenhet, ett besuttenhetsmått, som utgjorde grund för beskattning i Sverige.  Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) efter hur mycket säd man kunde odla på marken.)

Kungl. Majts förordning 13 augusti 1727 beskrev måtten på prästgårdar. De skulle ha måtten 12 alnar lång och 8 alnar bred inom knutarna. I kyrkorådsprotokoll från 14 mars 1787 beskrivs prästgården som 26 alnar lång och 12 alnar bred.  Och i husesynprotokoll från 1825 skriver man  ”Sätesbyggningen uppfärd år 1787 på stenfot, af grantimmer 26 alnar (=15,6 m) lång, 12 alnar (=7,2 m) bred inom knutarna”. Det innebär att det nuvarande köket har blivit tillbyggt efter 1825. Och att det är tillbyggt syns tydligt på vinden  där man ser ett runt hål för fönster mot söder i den förutvarande väggen.

Prästgårdarna uppkom under medeltiden och i landskapslagarna kan man läsa att ingen kyrka fick invigas av biskopen om det inte fanns en gård avsatt för prästens försörjning, det så kallade prästbordet eller, mer populärt, prästbolet. (30 Giertz citerar ur Västmannalagen:) ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv, då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.” Denna avlöningsform med naturahushållning och prästens beroende av prästgårdens jordbruk var en av de viktigaste förutsättningarna för den framväxande prästgårdskulturen, menar Reimers.32 Utöver avkastningen från prästgårdsjorden var det tiondet och ersättningen för förrättningar som utgjorde prästens lön. Enligt prästerskapets privilegier från år 1675, förnyade 1723, hade prästänkan rätt att sitta  kvar i prästgården och få avkastningen från den avlidne makens tjänst under den kvarvarande delen av hans tjänsteår. Privilegierna gällde ända fram till 1920–talet då änkepension infördes.

När byggdes den första prästgården? 

Förmodligen i samband med att den lutherska läran började förkunnas i Solberga efter reformationen. Kyrkan har delar från 1100-talet men var katolsk fram till mitten av 1500-talet. Pastorslängden i Solberga kyrka säger inget om när den förste kyrkoherden Herr Arne började men dödsåret finns angivet. I bygden finns några hembygdsforskare som menar att den första prästgården låg där den nuvarande dammen ligger, dvs. vid grinden in till prästgårdsägorna. Mina egna iakttagelser ger att det ligger onormalt många stora stenar utmed sluttningen söder om dammen, så kanske det ligger något i påståendet. Mer efterforskning krävs. Nedan följer korta noteringar från Biskop Jens alla besök, som de beskrives i hans ”Visitats-bøger og Reiseoptegnelser 1574–97”.

Datum för Biskop Jens Nilssöns besök i Soleberg/Solberg/Solberig och Krogstad:
17 augusti 1576 ”Til Soleberg”

19-20 maij 1580 ”fra Spegerud till Solberig”

2 juni 1584 ”till Solberig”

7 Juli 1587 ”Til Krogstad”  7 januari 1586 ”bleff Niels Bagge, som var sogneprest i Krogstad, ihielslagen aff en leensmand som hed  Jon Hansson.” (Ref: 1 sid. 51)

 18 julij 1587 ”Til Solberg. Vden for praestegard, der ere de skaatter stegled, som myrde och brende her Arne, sogneprest i Solberg”. (Ref: 1 sid 51) (8 februari 1586 blev herr Arne mördad av skottar och prästgården bränd) 

25 – 27 martij 1594  ”til prestegaarden som kallis Kolstorp oc er rettelige vel bygdt”. Skriver om 2 skottar som steglas för att de mördat herr Arne. Samma dag som biskopen kom blev en kvinna halshuggen på Skredeberg med en bredyxa för att hon tagit livet av sitt barn. (Ref 1: sid 173)

28-29 juli 1597 Solberg prestegaardt

Datum för Biskop Nils Glostrups Visitatser i Oslo Og Hamar stift:

2 julii 1620
10 juli 1625
12 junii 1632

Brann den första prästgården ner helt och hållet i samband med mordet 1586?

I olika skrifter och dokument står om hur prästgården sattes i brand, men vi vet inte med säkerhet hur det gick till?

I Prosten Johan Oedmans bok, som bygger på folkliga traditioner, kan man läsa att en flicka hade gömt sig på ugnen i prästgården. Och att det var 3 mördare.
Hur olika författare har beskrivet händelsen kan sammanfattas i tabellen nedan.

Författare	År	Titel	Rövarna	Brand	Överlevare
Johannes Petri /Henrik Smith	1586	”årbog”	2 skottar	i de fyra hörnen
Jens Nilssöns	1587	visitationsböger og reiseoptegnelser 1574-1597	2 skottar	brende herr Arne
Johan Oedmans	1746	Chorographia Bahusiensis	3	blev släckt av folk i socknen	hjälpprästen sa ”liten flicka på ugnen”
Selma Lagerlöf	1904	Her Arnes penningar	3 skottar	bara yttre väggarna, blev släckt av folk i socknen	flicka emellan ugnen o väggen

Vi hade för en tid sedan en erkänd duktig arborist på besök för att bedöma några av våra gamla träd. Hans analys av vårdträdet – som för övrigt står på ”baksidan” av nuvarande prästgården- samt den tillhörande ädelskogsparken – som alla prästgårdar skulle ha på den tiden-  var att de är planterade i början av 1600 talet väster om prästgården. Detta tyder på att ”ädelträdsparken” anlades i samband med byggnationen av prästgård nummer 2  runt 1589.
Åt väster finns en naturlig bred skreva mellan på små berg, där kan man utan problem köra med häst och vagn och vi vet att kyrkoherdarna långt fram på 1900 talet gick väster ut och genade över Åseby å för att gå till kyrkan. Avståndet blir då bara ca. 800 m , istället för att gå längs vägen för då blir det 1,5 km. På den gamla kartan- som det refereras till ovan- finns inget som antyder att det skulle ha funnits någon väg till prästgården öster ifrån. Däremot en gångstig över Åseby bäcken och som sedan ansluter till den gamla vägen från Branehög och som går förbi Wahleberg fram till Solberga kyrka. Detta framgår av en karta från 1721.

Prästgård nummer 2, 1589 (?) – 1786.

I Biskop Jens Nilssöns reiseoptegnelser står det kort om prästgården att den är ”rettelige vel bygdt” vid besöket 1594, men ingen kommentar vid besöket 1587. Trots otal besök på andra prästgårdar så finns ingen notering om gårdarnas status eller konstruktion, så förmodligen var det en kommentar om att den nya prästgården var bra. Nya prästgårdar byggdes inte särskilt ofta.
Det som är helt klarlagt är att den låg på samma plats som den nuvarande. I Biskop Jens Nilssöns skriver 1594 står det ”droge wi i vester 2 eller 3 pilskud i vester til prestegaarden som kallis kolstorp oc er rettelige vel bygdt.”

Om man utgår ifrån den gamla bron över Åseby å och tar 2-3 pilskott (drygt 500 m) västerut så kommer man till platsen för den nuvarande prästgården.

Andra bevis för läget av prästgården nr 2 är att  jämföra kartor där Åseby å är utritad och jämföra det med nutida kartor. Om man då gör en ”triangulering” så blir resultatet uppenbart. På lantmäteriet har jag hittad en karta- – troligen ifrån 1600-talet . Den var inskannad uppochner så det var inte lätt att hitta den. Lantmäteriet har ingen datering men om man jämför med andra samtida och senare kartor och studera hur man ritade och hur vägar är dragna, då kommer man fram till att prästgården låg där den nuvarande ligger.

Ytterligare bevis finner vi i kyrkoprotokoll från 1785 där man beskriver hur den nya prästgården skall uppföras. Bl.a. står det att pengar skall avsättas för kyrkoherdens boende under tiden. Man skulle sälja prästgården på aktion och riva resten. Det förfaller alltså som att kyrkoherden måste bo annorstädes under byggtiden, dvs. först rev man den gamla och sedan byggdes den nya på samma ställe.
Anledningen till att man beslutade att bygga en ny prästgård var att den gamla inte längre gick att renovera till ett bra skicka, trots flera genomförda förbättringar de senaste åren.

Prästgård nummer 3, nuvarande prästgård- byggd 1787.

 Den nuvarande prästgården har många byggdelar som är betydligt äldre än 1787 såsom ståtliga dörrar från 1600 talet – konstruktion och gångjärn definierar tiden. Kan förvisso ha hämtats från annat håll, men helt klart är att många av timmerbjälkarna är återanvända och de har sådana mått som inte användes i vanliga hus.  Det kan finnas fler kyrkoprotokoll som vi ännu inte har läst som kan ge information om detta.
En bra beskrivning av hur prästgården såg ut från början kan man förstå om man läser hysesynsprotokollet från 1826. ( hysesynsprotokoll  15 september 1826, Oeconomisk besiktning på Solberga prästgård.)

               Sätesbyggningen uppfärd år 1787 på stenfot, af grantimmer 26 alnar (=15,6 m) lång, 12 alnar (=7,2 m) bred inom knutarna samt 6 alnar(=3,6 m) hög brädfodrad och rödfärgad, täckt med tegel på bräder och inredd i tvenne kammare i nordvästra gaflen med tvenne fensterlufter i hvardera, en sal eller sätesstufwa med tvenne fensterlufter, i kök på sydöstra änden med en fensterluft, och dessutom en från köket medelst avskrankning inred pigkammare med en fensterluft, evarande förstuga med trappa till vinden och därstädes inredd tvenne gafuelrum, med serskild  skrank eller förvaringsrum å sidorna.

Från förstugan och köket är utgångsdörrar åt gården med bislag (farstu) åt båda hållen. Alla rummen öro med kakel och tegelugnar samt dörrar med goda lås försedda.  Herr kongl  hofpredikanten har sedan tillträdet på egen beskaftnad med oljefärg låtit anstryka salen och kamrana i nordvästra ändan.

Någon gång efter 1825 byggdes prästgården till i den södra ändan. Där kom ett kök, kammare och ett köksförråd. Prästgården har nu (utvändiga) måtten 25 x 8 m.

Från början fanns bara det lilla lyftet åt öster (ingången). På vinden fanns det runda fönster åt vardera hållet, nord och syd. Huset ligger i nord-syd riktning med 20 grad väst.

1934 byggdes ny ladugård och den gamla och ytterligare en del hus revs. Bilden nedan är från ca. 1925. Man kan tydligt se att det då fanns 3 skorstenar. Och endast ett taklyft.

På Solberga prästgård fanns ännu 1925 flertalet av de gamla byggnaderna kvar.  Enligt syneprotokollet från 1922 – som förövrigt var det första protokoll som skrev på maskin- fanns följande byggnader: Sätesbyggnad, Spannmålsboden, Visthuset, Stallet, fähuset, Drängkammare (eget hus), Redskapshus, Fårhus, Svinhus, Ladugård.

1934 när arrendegården byggdes en bit bort på prästgårdens marker, revs alla utom sätesbyggnaden och ett nytt uthus byggdes. Mycket av virket från den gamla ladugården, ca. 70 m lång, har återanvänts vid bygget av arrendatorns gård.

Och en bild som visar några av byggnaderna.

Jakten på gamla bilder över prästgården fortsätter. Här har vi fått låna ett kort på Gunnar Wallgren med bil utanför prästgården omkring 1934. Gunnar var chaufför åt kyrkoherden.

Färgbilden ovan från 1934 visar de gamla pardörrarna och fönstren i verandan. Utbyttes troligen  1963. Det stora taklyftet har gjorts någon gång mellan 1925 och 1934.

2009 fyller Prästbolskolan 100år
Det finns en tydlig koppling mellan skolan och prästgården på det viset att en av lärarna på skolan var Magdalena Ringius. Hon tjänstgjorde 1918-1954 och var dotter till prosten Henrik Ringius (1898-1925). Vid faderns död 1925 flyttade familjen från Solberga prästgård  till Jörlanda. Mer om Magadalena finns att läsa i :

Vem var Madalena Ringius   av Annika Gustafsson (B-uppsats Göteborgs Universitet 2007)
Magdalena Ringius av Boel Olsson , MIGRA förlag

…..

 Prost/Kyrkoherde i Solberga pastorat.

15??- 1586   Herr Arne

I pastorslängden i Solberga kyrka framgår inte när Herr Arne tillträde sin tjänst.
Datum för Biskop Jens Nilssöns besök i Soleberg/Solberg/Solberig och Krogstad. Baserat på Jens Nilssöns visitationsböcker 1574-1597, faksimilupplaga.  (kursiverad text är mina tillägg)

17 augusti 1576 ”Til Soleberg”

19-20 maij 1580 ”till Solberig 19 maij”

2 juni 1584 ”till Solberig”

7 januari 1586  blev Niels Bagge i Krogstad mördad av länsman Jon Hansson.

8 februari 1586 blev herr Arne mördad av skottar och prästgården bränd  ( nedbränd?)

1587-  1592   Peder Ericssön

18 julij 1587 ”Til Solberg. Vden for praestegard, der ere de skaatter stegled, som myrde och brende her Arne, sogneprest i Solberg”. (Ref: 1 sid 51)

1592-1612   Herr Rasmus Jenssen Allelöffv

25 – 27 martij 1594  ”Saa gruge wi fra Huidesteens bro synder 1/2 fiering och offuer Solberg bro. Den aa kaldis Solberg aa, och haffuer sin begyndelse aff mosser liggendis i öster fra boen 1 mijll ved en gaard kallis Quernedall, liggendis norden for maasen och i synder derfra 1 stenkast er it quernhuss mit vdj aaen, saa löber hun i vester 3 fiering til en gaard heder Ingetorp … Siden droge wi i vester 2 eller 3 pilskud i vester til prestegaarden som kallis Kolstorp oc er rettelige vel bygdt”.
( Om man utgår ifrån den gamla bron över Åseby å och tar 2-3 pilskott ( ca. 500 m) västerut så kommer man till platsen för den nuvarande prästgården. Tittar man sedan på en karta från 1600- talet så finner man (Kjell) att prästgården innan den nuvarande låg exakt på samma ställe.
Vi får dock här inget klart besked om huruvida det har funnits en prästgård tidigare dvs. att prästgården på herr Arnes tid skulle ha blivit helt nedbränd. Men utifrån skrivningen 
” rettelige vel bygdt” kan man ändå se att antingen har det byggts en helt ny prästgård eller så har den gamla renoverats efter branden. Ingen annan stans i alla beskrivningar som Jens Nilsson har nedtecknat från sina otal besök på olika prästgårdar finns det något om status på prästgårdarna, så det måste ha varit något extra ordinärt att komma till en nybyggd prästgård.

”I oust sudoust fra prestegaarden 1/2 parten aff en 1/2 fiering ( ca. ) liggit it lidet hoyt berg, kallis Skredebergit, der staar de 2 Skotter som myrde salig her Arne paa Solberg, paa 8 stegell, thj de bleffue parterit vdj 8 partere.” 
1/2 parten aff en 1/2 fiering motsvarar ca. 650 m, vilket stämmer väl med faktiskt avstånd från den nuvarande prästgården.

”Samme dag den 25. Martij efferrat bispen vaar kommen til Solberg bleff der it quindfolch halshugget met en bredöxe paa forschne.” (ref: 1 sid 173)

Skarstedt skriver om Solberga kyrka vid besöket 1594  ”Kyrkan är täckt med taksten utom i koret, täckt med spån; men innuti äro blott några gamla stolar och fatas loft, utom i koret, där nytt loft är. Till kyrkan äro tre sköna klockor.”

28 juli 1597 Solberg prestegaardt. I sin reiseoptegnelser skiver Biskop Jens om hur han i sällskap med flera personer, däribland herr Rasmus Allelöf tar sig från prästgården via stegelberget och vidare till Kareby, samma väg som ”Jens reiste sidst hand”, dvs. som vid förra besöket 1594. I beskrivningen framgår att det är knappt 1 fiering, dvs 10 km. (ref 1. sid 507). Förmodligen har det funnits en ridväg från Jäger via Kringlingemossen och över till Skårby för att sedan ta vägen mot Kareby. Då stämmer avståndet 10 km. Stigen finns kvar än i dag.
” Samme dag der bispen foer fra her Rasmus i Solberg skienchte hand hans hustru Karin 1 gammel daler.”

1612-1658   Herr Hans Rasmusson

Biskop Nils Simonssön Glostrups visitatser 1617-1637 i Synderwiigen   (södra Viken):

1620  Solberrig 2 julii  Biskopen önskade att de anställde en klockare.
1625  Solberrig 10 julii
1632 Solberrig 12 junii

I visitatböckerna finns endast korta noteringar och ofta på latin ( som här inte har översatts)

1657-1658   Rasmus Hansson

Dog 1658 kort efter att han tillträtt i slutet av 1657

1658-1662  Peder Göffrenssen Ström

Bohuslän blir svenskt 1658. Peder fick Solberga som prebende samtligt som han var kyrkoherde i Kungälv samt slottspräst.

1660-1682  Frantz Hansson Wandal

Arrenderade gället från 1660 och tillträdde förmodligen kort därefter som kyrkoherde. (Därav överlappande tidsperioder) 1671 skänkte han en förgylld kalk och paten till Solberga kyrka.
År 1665 utsågs Zacharias Laurentii Klingius till Biskop i Göteborg.

1682-1713  Fredrik Nilsson Bagge

Innehade pastoratet som prebende. Var kyrkoherde i Marstrand. Hade en dispyt med biskopen i Göteborg Daniel Laurentii Wallerius om rätten att Bagge skulle ha Solberga som prebende. Kungl. Maj:ts utslag blev till Bagges fördel. Han var riksdagsman mellan 1686-1710.
G. Brusewitz skriver i sin bok Elfsyssel , utgiven 1864, att Fredrik blev utsedd 1682 till pastor i Solberga av Carl XI . Det står även om de 2 tavlor som finns i kyrkan idag. ”der hans och hans frus bilder , i full kroppsstorlek, ännu hänga i kyrkan ”

Var preses vid prästmötet 1688 i Göteborg under biskop Wallerius. I biskopsvalet 1689 fick han endast ett fåtal röster. Vid biskopsvalet 1710 kom Bagge 2:a efter Poppelman

I Chorographia Bahusiensis, Bohusläns Beskiftning av Johan Oedeman ( 1746) kan man läsa om Bagge.

”Thetta Pastorat, på Inland belägit, ock warit förr ett Praebende under Mastrand, i sal. Probstens Bagges ock thess Mågs sal. Mag. Joh Carlbergs tid ifrån 1682 till 1726 består af 3:ne socknar nemligen Solbärg Moderkyrckan: Giörlanda ock Hulta Annexer, som äro till Hemmantalen 126 efter Jorde-Boken; ty i Solbärg äro 60: I Giörlanda 40 ock i Hulta 26 hela Hemman.”

Detta blir på nutidssvenska ungefär: Detta pastorat  i Inland, och som varit en del av Marstrands pastorat, under salig Prosten Bagges och hans måg Carlberg  tid,  ifrån  1682 till 1726.  Solberga utgörs av Solberga moderkyrka samt Jörlanda och Hålta. Enligt Jord-boken är antalet hemman totalt 126, fördelade på 60 i Solberga, 40 i Jörlanda samt 26 i Hålta.

Jordeboken 1697 omfattade Soolbergh Sochn: 
89 mantalssatta jordeboksgårdar (jbg), fördelade på 2 gårdar x 1 1/2 mantal, 29 x 1, 9 x 3/4, 31 x 1/2, 1 x 3/8, 13 x 1/4, 3 x 1/8 och 1 x 1/16.
Sammanlagt 58 5/16 mantal, varav 22 1/4 skatte (32 jbg), 29 11/16 krono (45), 2 7/8 prästebol (7), 1/2 utsockne frälse (1) och 3 ofrimans frälse (4).
Dessutom ej mantalssatta: 1 prästgård (Kållßtorph Soolbergz Prästegårdh), 1 utjord (under prästgården) och 3 ängar (1 krono och 2 under prästgården).

Kuriosa I: Jöns Halfvordsson – morfar till Johan Rhodins hustru Anna – fick anställning hos Bagge som dräng. Skarstedt skriver ” Bagge tyckte så mycket om honom (Jöns) och en annan dräng att Bagge ”på eget bevåg” lyste på Hålta predikstol för dem och tvenne ovetande, flickorna som vore i kyrkan, ”till stor surpris”.

Kuriosa II: Fredrik Nilsson Bagge  (1.1.1) , kyrkoherde 1682-1713 hade 2 bröder Johan och Börje. Johan Nilsson Bagge (1.1.2) är anfader till Karin ( 1.1.2.1.1.1.2.1.1.5.1 )  och hennes släkt på mammans sida.
Fredrik Nilsson Bagge Borgmästare i Marstrand (född 1580, död 1647). Hans far var Kyrkoherden i Krokstad Nils Bagge (född 1540 och mördad 1586).

1713-1724   Johan Carlberg

I Chorographia Bahusiensis, Bohusläns Beskiftning av Johan Oedeman ( 1746) kan man läsa om Bagge och hans svärson Johan Carlberg.

”Ock emedan Sal. Probsten hade allenast en enda Doter, lagade han några år, före sin död, 1709, at hon blef gift med Sal Biskop Carlbergs Son Mag. Johan Carlberg, hwilken ock fick Kongl. Fulmackt, såsom then 7) i ordning; Men uppehhölt sig mäst uit Solberga Pastorat, hwaräst han ock dödde uit ett ensligt ock änsligt Lefwerne 1724 den 27 Dec”

”Prästgården i Jordeboken kallas Kålstorp ock är 3/4 Hemman, men har sedemera fådt till Augment 1/4 strax ther wid, som heter Lycke”

1725-1759  Nils Hammarberg

1762-1785 Jonas Rhodin

Fick 14 barn med hustrun J.M von Schmerfeldt. Blev prost  1772.

1786-1818   Johan Adam Rhodin

Son till Jonas Rhodin.
Nuvarande prästgård byggs 1787.
Johan blev prost 1803.

1820-1854    Jonas Warmark

Faksimil av hussyne protokoll 1 september 1825 för Solberga prästgård. Nedtecknad av Kjell Andersson (2020) 

Åter 1825 den 1 september inställde sig undertecknad tillförordnad krono befallningman i orten med biträde af nämndemännen häradsdommaren Bertil Jackobson i Berg och Lars Olofson i Gåra, på Solberga prestegård i mandat krono, beläget uti inlands nordre härad, Solberga socken, för att å detta beställd förrätta oekonomisk besiktning,likmätigt (?) kongl majts nåde på kungörelse af den 17 mars sistedet åter (?) hvid denna förrättning tillstädetvara, indelningshafvren Herr kongl hofpredikanten och kyrkoherden Jonas Warmark, hvilken bostället tillträdt den 1:st maji 1820, efter framlidne prosten och kyrkoherden Jan .. Rhodin, och så från (?) confistori (?) ombud inställde sig herr prosten och kyrkoherden i spekeröd pastorat Olof Fagerberg.

Ehur kungörelse i god tid utfärdad blifit och från predikstolarna upläsen , af hördes icke något ombud från Solberga, Jörlanda och Hålta socknar. Som detta icke verkade till hinder företags förrättningen med ledning af den utaf herr kongl hofpredikanten inlämnat af och tillträde husesyn som af domaren i orten blefvet hållen den 5 september år 1820 i följande ordning.

Församlingarnes hus

Sätesbyggningen uppfärd år 1787 på stenfot, af grantimmer 26 alnar (=15,6 m) lång, 12 alnar (=7,2 m) bred inom knutarna samt 6 alnar (=3,6 m) hög brädfodrad och rödfärgad, täckt med tegel på bräder och inredd i tvenne kammare i nordvästra gaflen med tvenne fensterlufter i hvardera, en sal eller sätesstufwa med tvenne fensterlufter, i kök på sydöstra änden med en fensterluft, och dessutom en från köket medelst avskrankning inred pigkammare med en fensterluft, evarande förstuga med trappa till vinden och därstädes inredd tvenne gafuelrum, med serskild  skrank eller förvaringsrum å sidorna.

Från förstugan och köket är utgångsdörrar åt gården med bislag (farstu) åt båda hållen. Alla rummen äro med kakel och tegelugnar samt dörrar med goda lås försedda.  Herr kongl  hofpredikanten har sedan tillträdet på egen beskaftnad med oljefärg låtit anstryka salen och kamrana i nordvästra ändan.

Denna byggning är så ute som innvändigt i fullkomligt stånden

Brygghus uppfört sedan 1786 årsyn 10 alnar i fyrkant inom knutarna och 3 alnar högt, af grantimmer, försedt med ärfoderlig spis med bakugn samt golf af sten. Byggningen ryggåsad och täckt med bräder o tegel, brädfordrad och rödfärgad. På sina ställen ärfodras ny brädfordring  liksom nya wätterbräder och vinds….den, och på sätt 1820 års husesyn föreskifwer, fenstret runda bågar och rutor, nya stockar i stället för de förruttnade i sydvästra väggen åt gatuberget (?)
Denna kostnad upptags i ett för allt till 13,16.  

Spannmålsbod med dubbel botten 10 alnar lång och 8 alnar bred af godt grantimmer, täckt med bräde och tegel brädfodrad och rödfärgad. Genom syllarnes förrutnelse och stenpelarnes sjunkning befinnes byggningen i olagligt ständ, och som besiktningsmannen ansågs allt annat bak (?) i anseende till den betydliga sjunkningen, än ombyggnad, vara ändamålslös i ?…
Kostanden inalles för deta arbete till 50:-

Herr kungl staf predikanten, som jämnväl insåg behofuet häraf förklarade att han nästa år ville fullborda projektet.

Biskop i Göteborgs stift Johannes Carlberg 1689 till hans död 1701

1855-1860     C.W. Skarstedt

Blev 1865 professor i praktisk teologi. Skrev Göteborgs Stifts herdaminne (GSH) 1878.  Skrev om mordet på Herr Arne genom att hänvisa till Biskop Jens Nilssöns visitatböcker.

1860-1895   J. A. Alme’n

Det gick en del historier om Alme’n i bygden. Han var inte så omtyckt. Det säga att folk sa ” gud bevare oss från Alme’n”.Skarstedt skrev ”har gjort sitt prästgård mönstergill, även med stor skogsplantering. Uttog patent på uppfinning av nytt sätt att befara floder, sjöar och hav. Gift med Hilma Mathilda Schultz och senare Johanna Carolina Hellevi Rydingsvärd.”

1898-1925 Henrik  Florus  Ringius

Förmodligen den mest namnkunniga av alla Solberga kyrkoherdar. Hade långa predikningar. En av de mer berömda är den s.k. ”Järnvägspredikan”, då Kode fick järnvägsförbindelse med Göteborg.
Ringius skrev flera psalmer varav några finns i svensk psalmboken.
Hans dotter Magdalena blev en erkänd målare och hon beskrives i boken Magdalena Ringius av Boel Olson. Efter faderns död 1925 flyttade Henriks hustru Alma och Lotten till Jörlanda. Magdalena var lärare på Prästbolsskolan 1923 till 1954. Vid Magdalenas pensionering la man ner skolan och den köptes av Magdalena. I boken beskriver Boel också en del om Henriks liv och samtid. Men här finns det en riklig flora av litteratur men som dock ligger utanför detta dokuments syfte.

Här ses familjen samlad 1905. Kort från Ingrid Sille’n privata samling.   Ringius i sin skrivhörna. Kafferep 1911

Notera glasverandan och de 3 skorstenarna. Inget stort taklyft.

Bilden är tagen 1916 i prostens arbetsrum.

Bild ovan visar ystning i det gamla uthuset (sannolikt byggnad 2 nedan, som ej finns kvar idag).

1927-1933  Carl Albin Lindstam

1933-1954  Robert Hedström

Var ungkarl och bodde med sin pappa på prästgården. Pappan hade ett duvslag på uthusets vind. En piga skötte hushållet. När hon skulle hänga tvätt fick hon absolut inte blanda sina egna och kyrkoherdens på samma ställe.  

1954-1963  Harry Nyblom

Flyttade med sin stora familj från prästgården i Jörlanda. Han tog bl.a. med sig ett skott från vinrankan och planterade det på södersidan om Solberga prästgård. ( vinrankan finns kvar)

1963-1979  Erik Ryde’n

1979-1991  Mats Carlsson

1991-2006 Komminister Ingemar Johansson

 

Referenslista över böcker, länkar och annat material:

1. Faksimilupplaga ( 1885) av Biskop Jens Nilssöns visitationsböger og reiseoptegnelser 1574-       1597.
2. Faksimilupplaga av Biskop Nils Simonssön Glostrups visitatser 1617-1637,
   av Dr Ludvig Daae og H.J. Hvitfedt-Kaas 1895. (Det finns flera hänvisningar i notapparaten  till Skarstedt herdaminne.)
3. Bohusläns historia och beskrifning, Axel Emanuel Holberg, 1867
4. Göteborgs stifts herdaminne, C. W. Skarstedt 1878
5. husesynsprotokoll  15 september 1826, Oeconomisk besiktning på Solberga prästgård
6. Bohusläns historia, Tomas Andersson 2021
7. Bohus len i krig och fred, Rune Hasslöf 2015
8. www.solbergaprästgård.se  (under fliken historia)
9. Faksimilupplaga av Chorographia Bahusiensis, Johan Oedman 1746
10. Särtryck Nordisk Tidskrift 1963-  ”Herr Arnes penningar varar ännu”
11. Bohusläns historia , Erik Lönnroth 1963
12. Särtryck Bohusläns årsbok, 1990- ”Mordet på herr Arne i Solberga 1586”
13. Karta från svenska Lantmäteriet ”11 Solberga” tidigt 1600 tal ?  ( Lantmäteriet har inga uppgifter)
14. ”Landskapsprojektet 2000:8 Agrarhistorisk landskapsanalys över f.d. Göteborgs och Bohus
                   län”, Britt-Marie Franzén, Kristina Lindholm.
15. Faksimilupplaga av Gustaf Brusewitz 1864 Elfsyssel (Södra Bohus-län) Historiska minnen.
16. Sveriges kyrkor, Bohuslän Inlands nordre härad , Leif H. Nilsson 1962.
17. Giertz 2009, Svenska prästgårdar, kulturarv trädgårdar-byggnadsvård
18. Träbiten 148 ,juni 2010
19. Konstruktionslösningar i nuvarande prästgård.
20. Biskop Eysteins visitationsresor  1388 ?