Denna historia om Solberga prästgård utgår ifrån den officiella pastorslängden för Solberga församling/pastorat.
Huruvida den nuvarande prästgården, byggd 1787, är nummer 2 eller 3 är ännu lite oklart. Mina (Kjells) funderingar på detta och en del andra frågor som inte helt går att belägga är skrivna med kursiverad stil nedan. Men först lite allmän historia.
Från omkring 1050 till 1658 var Bohuslän (norska Båhus fehirdsel, senare Båhus len) ett slottslän uppdelat på två sysslor till början av 1300-talet och därefter på en enhet Båhus fehirdsel, som tillhörde Oslos biskopsdöme.
Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken, som innefattade kustområdena runt Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.
Kungl. Majts förordning 13 augusti 1727 beskrev måtten på prästgårdar. De skulle ha måtten 12 alnar lång och 8 alnar bred inom knutarna. I kyrkorådsprotokoll från 14 mars 1787 beskrivs prästgården som 26 alnar lång och 12 alnar bred. Och i husesynprotokoll från 1825 skriver man ”Sätesbyggningen uppfärd år 1787 på stenfot, af grantimmer 26 alnar (=15,6 m) lång, 12 alnar (=7,2 m) bred inom knutarna”. Det innebär att det nuvarande köket har blivit tillbyggt efter 1825. Och att det är tillbyggt syns tydligt på vinden där man ser ett runt hål för fönster mot söder i den förutvarande väggen.
Prästgårdarna uppkom under medeltiden och i landskapslagarna kan man läsa att ingen kyrka fick invigas av biskopen om det inte fanns en gård avsatt för prästens försörjning, det så kallade prästbordet eller, mer populärt, prästbolet. (30 Giertz citerar ur Västmannalagen:) ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv, då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.” Denna avlöningsform med naturahushållning och prästens beroende av prästgårdens jordbruk var en av de viktigaste förutsättningarna för den framväxande prästgårdskulturen, menar Reimers.32 Utöver avkastningen från prästgårdsjorden var det tiondet och ersättningen för förrättningar som utgjorde prästens lön. Enligt prästerskapets privilegier från år 1675, förnyade 1723, hade prästänkan rätt att sitta kvar i prästgården och få avkastningen från den avlidne makens tjänst under den kvarvarande delen av hans tjänsteår. Privilegierna gällde ända fram till 1920–talet då änkepension infördes.
På Solberga prästgård fanns ännu 1925 flertalet av de gamla byggnaderna kvar. Enligt syneprotokollet från 1922 – som förövrigt var det första protokoll som skrev på maskin- fanns följande byggnader: Sätesbyggnad, Spannmålsboden, Visthuset, Stallet, fähuset, Drängkammare (eget hus), Redskapshus, Fårhus, Svinhus, Ladugård.
1934 när arrendegården byggdes en bit bort på prästgårdens marker, revs alla utom sätesbyggnaden och ett nytt uthus byggdes. Mycket av virket från den gamla ladugården, ca. 70 m lång, har återanvänts vid bygget av arrendatorns gård.
Och en bild som visar några av byggnaderna.
Jakten på gamla bilder över prästgården fortsätter. Här har vi fått låna ett kort på Gunnar Wallgren med bil utanför prästgården omkring 1934. Gunnar var chaufför åt kyrkoherden.
Färgbilden ovan visar de gamla pardörrarna och fönstren i verandan. Utbyttes troligen 1963.
2009 fyller Prästbolskolan 100år
Det finns en tydlig koppling mellan skolan och prästgården på det viset att en av lärarna på skolan var Magdalena Ringius. Hon tjänstgjorde 1918-1954 och var dotter till prosten Henrik Ringius (1898-1925). Vid faderns död 1925 flyttade familjen från Solberga prästgård till Jörlanda. Mer om Magadalena finns att läsa i :
Vem var Madalena Ringius av Annika Gustafsson (B-uppsats Göteborgs Universitet 2007)
Magdalena Ringius av Boel Olsson , MIGRA förlag
…..
Prost/Kyrkoherde i Solberga pastorat.
15??- 1586 Herr Arne
I pastorslängden i Solberga kyrka framgår inte när Herr Arne tillträde sin tjänst.
Datum för Biskop Jens Nilssöns besök i Soleberg/Solberg/Solberig och Krogstad. Baserat på Jens Nilssöns visitationsböcker 1574-1597, faksimilupplaga. (ref. 1) (kursiverad text är mina tillägg)
17 augusti 1576 ”Til Soleberg”
19-20 maij 1580 ”till Solberig 19 maij”
2 juni 1584 ”till Solberig”
7 januari 1586 blev Niels Bagge i Krogstad mördad av länsman Jon Hansson.
8 februari 1586 blev herr Arne mördad av skottar och prästgården bränd ( nedbränd?)
1587- 1592 Peder Ericssön
18 julij 1587 ”Til Solberg. Vden for praestegard, der ere de skaatter stegled, som myrde och brende her Arne, sogneprest i Solberg”. (Ref: 1 sid 51)
1592-1612 Herr Rasmus Jenssen Allelöffv
25 – 27 martij 1594 ”Saa gruge wi fra Huidesteens bro synder 1/2 fiering och offuer Solberg bro. Den aa kaldis Solberg aa, och haffuer sin begyndelse aff mosser liggendis i öster fra boen 1 mijll ved en gaard kallis Quernedall, liggendis norden for maasen och i synder derfra 1 stenkast er it quernhuss mit vdj aaen, saa löber hun i vester 3 fiering til en gaard heder Ingetorp … Siden droge wi i vester 2 eller 3 pilskud i vester til prestegaarden som kallis Kolstorp oc er rettelige vel bygdt”.
( Om man utgår ifrån den gamla bron över Åseby å och tar 2-3 pilskott ( ca. 500 m) västerut så kommer man till platsen för den nuvarande prästgården. Tittar man sedan på en karta från 1600- talet så finner man (Kjell) att prästgården innan den nuvarande låg exakt på samma ställe.
Vi får dock här inget klart besked om huruvida det har funnits en prästgård tidigare dvs. att prästgården på herr Arnes tid skulle ha blivit helt nedbränd. Men utifrån skrivningen
” rettelige vel bygdt” kan man ändå se att antingen har det byggts en helt ny prästgård eller så har den gamla renoverats efter branden. Ingen annan stans i alla beskrivningar som Jens Nilsson har nedtecknat från sina otal besök på olika prästgårdar finns det något om status på prästgårdarna, så det måste ha varit något extra ordinärt att komma till en nybyggd prästgård.
”I oust sudoust fra prestegaarden 1/2 parten aff en 1/2 fiering ( ca. ) liggit it lidet hoyt berg, kallis Skredebergit, der staar de 2 Skotter som myrde salig her Arne paa Solberg, paa 8 stegell, thj de bleffue parterit vdj 8 partere.”
1/2 parten aff en 1/2 fiering motsvarar ca. 650 m, vilket stämmer väl med faktiskt avstånd från den nuvarande prästgården.
”Samme dag den 25. Martij efferrat bispen vaar kommen til Solberg bleff der it quindfolch halshugget met en bredöxe paa forschne.” (ref: 1 sid 173)
28 juli 1597 Solberg prestegaardt. I sin reiseoptegnelser skiver Biskop Jens om hur han i sällskap med flera personer, däribland herr Rasmus Allelöf tar sig från prästgården via stegelberget och vidare till Kareby, samma väg som ”Jens reiste sidst hand”, dvs. som vid förra besöket 1594. I beskrivningen framgår att det är knappt 1 fiering, dvs 10 km. (ref 1. sid 507). Förmodligen har det funnits en ridväg från Jäger via Kringlingemossen och över till Skårby för att sedan ta vägen mot Kareby. Då stämmer avståndet 10 km. Stigen finns kvar än i dag.
” Samme dag der bispen foer fra her Rasmus i Solberg skienchte hand hans hustru Karin 1 gammel daler.”
1612-1658 Herr Hans Rasmusson
1657-1658 Rasmus Hansson
1658-1662 Peder Göffrenssen Ström
1660-1682 Frantz Hansson Wandal
1682-1713 Fredrik Nilsson Bagge
G. Brusewitz skriver i sin bok Elfsyssel , utgiven 1864, att Fredrik blev utsedd 1682 till pastor i Solberga av Carl XI . Det står även om de 2 tavlor som finns i kyrkan idag. ”der hans och hans frus bilder , i full kroppsstorlek, ännu hänga i kyrkan ”
I Chorographia Bahusiensis, Bohusläns Beskiftning av Johan Oedeman ( 1746) kan man läsa om Bagge. 
”Thetta Pastorat, på Inland belägit, ock warit förr ett Praebende under Mastrand, i sal. Probstens Bagges ock thess Mågs sal. Mag. Joh Carlbergs tid ifrån 1682 till 1726 består af 3:ne socknar nemligen Solbärg Moderkyrckan: Giörlanda ock Hulta Annexer, som äro till Hemmantalen 126 efter Jorde-Boken; ty i Solbärg äro 60: I Giörlanda 40 ock i Hulta 26 hela Hemman.”
Detta blir på nutidssvenska ungefär: Detta pastorat i Inland, och som varit en del av Marstrands pastorat, under salig Prosten Bagges och hans måg Carlberg tid, ifrån 1682 till 1726. Solberga utgörs av Solberga moderkyrka samt Jörlanda och Hålta. Enligt Jord-boken är antalet hemman totalt 126, fördelade på 60 i Solberga, 40 i Jörlanda samt 26 i Hålta.
Kuriosa: Fredrik – (1.1.1) enligt klassisk släktforskningsdokumentation- hade en bror som hette Lars (1.1.2). Lars är anfader till Karin ( 1.1.2.1.1.1.2.1.1.5.1) .
Lars o Fredriks far var Fredrik Nilsson Bagge Borgmästare i Marstrand (född 1580, död 1647). Hans far var Kyrkoherden i Krokstad Nils Bagge (född 1540 och mördad 1586).
1713-1724 Johan Carlberg
I Chorographia Bahusiensis, Bohusläns Beskiftning av Johan Oedeman ( 1746) kan man läsa om Bagge och hans svärson Johan Carlberg.
”Ock emedan Sal. Probsten hade allenast en enda Doter, lagade han några år, före sin död, 1709, at hon blef gift med Sal Biskop Carlbergs Son Mag. Johan Carlberg, hwilken ock fick Kongl. Fulmackt, såsom then 7) i ordning; Men uppehhölt sig mäst uit Solberga Pastorat, hwaräst han ock dödde uit ett ensligt ock änsligt Lefwerne 1724 den 27 Dec”
”Prästgården i Jordeboken kallas Kålstorp ock är 3/4 Hemman, men har sedemera fådt till Augment 1/4 strax ther wid, som heter Lycke”
1725-1759 Nils Hammarberg
1762-1785 Jonas Rhodin
Fick 14 barn med hustrun J.M von Schmerfeldt. Blev prost 1772.
1786-1818 Johan Adam Rhodin
Son till Jonas Rhodin.
Nuvarande prästgård byggs 1787.
Johan blev prost 1803.
1820-1854 Jonas Warmark
Faksimil av hussyne protokoll 1 september 1825 för Solberga prästgård. Nedtecknad av Kjell Andersson (2020)
Åter 1825 den 1 september inställde sig undertecknad tillförordnad krono befallningman i orten med biträde af nämndemännen häradsdommaren Bertil Jackobson i Berg och Lars Olofson i Gåra, på Solberga prestegård i mandat krono, beläget uti inlands nordre härad, Solberga socken, för att å detta beställd förrätta oekonomisk besiktning,likmätigt (?) kongl majts nåde på kungörelse af den 17 mars sistedet åter (?) hvid denna förrättning tillstädetvara, indelningshafvren Herr kongl hofpredikanten och kyrkoherden Jonas Warmark, hvilken bostället tillträdt den 1:st maji 1820, efter framlidne prosten och kyrkoherden Jan .. Rhodin, och så från (?) confistori (?) ombud inställde sig herr prosten och kyrkoherden i spekeröd pastorat Olof Fagerberg.
Ehur kungörelse i god tid utfärdad blifit och från predikstolarna upläsen , af hördes icke något ombud från Solberga, Jörlanda och Hålta socknar. Som detta icke verkade till hinder företags förrättningen med ledning af den utaf herr kongl hofpredikanten inlämnat af och tillträde husesyn som af domaren i orten blefvet hållen den 5 september år 1820 i följande ordning.
Församlingarnes hus
Sätesbyggningen uppfärd år 1787 på stenfot, af grantimmer 26 alnar (=15,6 m) lång, 12 alnar (=7,2 m) bred inom knutarna samt 6 alnar (=3,6 m) hög brädfodrad och rödfärgad, täckt med tegel på bräder och inredd i tvenne kammare i nordvästra gaflen med tvenne fensterlufter i hvardera, en sal eller sätesstufwa med tvenne fensterlufter, i kök på sydöstra änden med en fensterluft, och dessutom en från köket medelst avskrankning inred pigkammare med en fensterluft, evarande förstuga med trappa till vinden och därstädes inredd tvenne gafuelrum, med serskild skrank eller förvaringsrum å sidorna.
Från förstugan och köket är utgångsdörrar åt gården med bislag (farstu) åt båda hållen. Alla rummen äro med kakel och tegelugnar samt dörrar med goda lås försedda. Herr kongl hofpredikanten har sedan tillträdet på egen beskaftnad med oljefärg låtit anstryka salen och kamrana i nordvästra ändan.
Denna byggning är så ute som innvändigt i fullkomligt stånden
Brygghus uppfört sedan 1786 årsyn 10 alnar i fyrkant inom knutarna och 3 alnar högt, af grantimmer, försedt med ärfoderlig spis med bakugn samt golf af sten. Byggningen ryggåsad och täckt med bräder o tegel, brädfordrad och rödfärgad. På sina ställen ärfodras ny brädfordring liksom nya wätterbräder och vinds….den, och på sätt 1820 års husesyn föreskifwer, fenstret runda bågar och rutor, nya stockar i stället för de förruttnade i sydvästra väggen åt gatuberget (?)
Denna kostnad upptags i ett för allt till 13,16.
Spannmålsbod med dubbel botten 10 alnar lång och 8 alnar bred af godt grantimmer, täckt med bräde och tegel brädfodrad och rödfärgad. Genom syllarnes förrutnelse och stenpelarnes sjunkning befinnes byggningen i olagligt ständ, och som besiktningsmannen ansågs allt annat bak (?) i anseende till den betydliga sjunkningen, än ombyggnad, vara ändamålslös i ?…
Kostanden inalles för deta arbete till 50:-
Herr kungl staf predikanten, som jämnväl insåg behofuet häraf förklarade att han nästa år ville fullborda projektet.
1855-1860 C.W. Skarstedt
1860-1895 J. A. Alme’n
1898-1925 Henrik Florus Ringius
Här ses familjen samlad 1905. Kort från Ingrid Sille’n privata samling. 
Ringius i sin skrivhörna.
Kafferep 1911
Notera glasverandan och de 3 skorstenarna. Inget stort taklyft.
Bilden är tagen 1916 i prostens arbetsrum.
Bild ovan visar ystning i det gamla uthuset (sannolikt byggnad 2 nedan, som ej finns kvar idag).