Altanen söder om huset byggdes innan alla barnbarn, så den har med åren blivit för liten. Februari och mars var varma och då passade det bra att utöka altanen så att den blir klar innan utesäsongen börjar.
Så här såg den ut:
Eftar att ha flyttat körsbärsplommon- som vi satt för att minska vinden- var det dax att bygga upp ett nytt fundament.
Och så här blev det:
Efter att barn och barnbarn åkt hem efter några intensiva dagar såg det ut så här:
För drygt 1 år sedan bytte vi avloppssystem. Ett system som inte kräver någon service. Det mesta blev gjort under hösten 2023 men allt hans inte med innan frosten kom, men 2024 blev det gjort (innan frosten kom).
Fylla igen med grus, sätta på ett avlopp, montera stödmur, armera samt gjutning.
Med ett så bra äppelår som i år måste man göra cider. Kort beskrivning av processen:
Tvätt av äpplen, dela och sedan rätt i den nya fruktkrossen. ( 600kg/tim har den som kapacitet så det är inte maskinen som är den begränsande faktorn.)
Koppla in fruktpressen till en lämplig vattenslang, fyll i de krossade äpplena, skruva på locket på pressen. Sätt under en hink för musten och koppla på vattnet. Vänta en liten stund, sen är det klart för att hälla på cidertanken. Inga tillsatser krävs, men man kan skynda på genom att lägga i ett halv paket jäst till 40 l must. Sen skall det stå minst 6 månader.
Hinkar med pressade kakor. Bra att ge till hönorna eller fåglar.
I mitten av oktober har vi hunnit med att skörda drygt hälften av våra vinteräpplen. Växthuset är nästan tömt, bara fikon återstår. men det är osäkert om de hinner bli klara. Det gäller kiwi också och detta beroende på att det varit relativt solfattigt på sensommaren. Men mycket äpple och plommon blev det i år. Vår äpple-källare börjar bli full.
Och så en fin bild på en av våra rönnsumakar.
30 augusti åkte vi tillsammans med dottern Kerstin till Sunne för att titta på årets uppsättning av Herr Arnes penningar i berättarladan i Rottneros.
Eftersom det handlar mycket om prästgården så platsar resan i denna blogg. Västanå teater bjöd på en väldigt bra föreställning, visuellt väldigt starkt. Och vilket fantastisk lada.
Efteråt fick vi möjligheten att prata med några av skådespelarna. En av dem berättade att han följde bloggen. Särskild hälsning till dig.
Och så var det dax för skördetid igen. Trots att vårt sista bisamhälle dog i vintras så blev det mycket frukt i år. Riktigt mycket äpple, vindruvor och plommon.
För att göra äpplemos kom vi på att om vi ställer allt på bakbänkarna i bak/vin-stugan så blir det mer rationellt. Lite av löpande band. Plocka upp, skölj, dela, koka och sist köra i assistenten.
Och nytt för i år när det gäller vinframställningen är att vi köpt en hydropress. Väldigt smidigt och snabbt. Ställ den på gräsmattan , anslut vatten, häll i det som skall pressas.
Rostfritt utförande är att föredra, för det blir så enkelt att göra rent och så blir den mer motståndskraftig mot syra i frukterna.
I ett försök att få klarhet i var den 1:a prästgården låg, kom en bekant- som är arkeolog- för att ta jordprover på några ställen där vi bedömde att det kanske har varit något hus. Men nej vi hittade inget, så jakten fortsätter.
Efter flera veckors ruvning i flera omgångar kom så en enda kyckling till värden.
Så var det dax att förnya våra höns. Efter 3-4 år har de flesta av våra hönor- av blandras- slutat att värpa. Vi har gjort försök med äggkläckningsmaskinen- för att förnya beståndet- men utan resultat. Därför beslutade vi oss för att återigen pröva en lantras. Denna gången blev det Gotlandshöns. Enligt flera hönsägare till denna rasen är de ruvningsvilliga och att det gärna blir fler kycklingar. Bra, vi får se till hösten.
Efter att ha möblerat om lite i salen och monterat några bord, tagit upp stolar från källaren , etc. blev det så dax för att fira Karins 75 årsdag. Ca. 44 personer fick plats i salen.
Leija höll på ganska länge med att garnera tårtorna och det blev riktigt fint. Flera smaker blev det också. Väldigt goda!
Under ommålningsperioden blev det regn under någon dag och då passade vi på att bygga om 2 gamla garderober. Först fick vi tömma och sätta upp tillfälliga ställningar för alla kläder. Ut med gammalt golv och masonit på väggarna. Och bakom fanns – som så många gånger på prästgården- spontade brädor.
Lite snickeri och målning så var det dax för att lägga och hänga tillbaks. En nöjd hustru som fått sin alldeles egna garderob.
